Det finns ingen enkel lösning, utan det är många aspekter som påverkar för att elen ska räcka åt allt och alla oavsett var vi bor. Kapaciteten i elnätet, möjligheten att lagra el, hållbar elproduktion, elektrifieringen av våra vägar och industrier samt användning av tillgänglig överskottsenergi.

Historiskt produceras mer el än vad som förbrukas i norra Sverige medan det i södra Sverige råder motsatta förhållanden, det vill säga att mer el konsumeras än vad som produceras. Elen måste därför överföras från norr till söder och då blir det tydligt att kapaciteten i elledningarna inte alltid räcker till.

Kapacitetsbrist är inte något nytt fenomen. Gotland exempelvis har sedan en tid tillbaka lidit av kapacitetsbrist i elnätet och har på grund av detta inte kunnat bygga ut vissa vindkraftsprojekt. Även Stockholm har kapacitetsbegränsningar i elnätet som utgör hinder för Stockholms elektrifiering. 

Läs mer om våra tjänster inom energi.

Pensionsmässigt elnät i en allt mer elektrifierad värld

För att trygga elen för kommande generationer pågår det just nu en rekordstor satsning på vårt elsystem där nytt stamnät ska byggas från norra till södra Sverige.

Läs mer

Brister, beslut och balans i elsystemet - så kan ekvationen
gå ihop

Vi har kartlagt hur det ser ut i Sveriges kommuner idag och hur elsystemet kan komma att se ut 2045. Se balansen i din region och ladda ner rapporten.

Läs mer

Ingenjörshantverk kan lösa energikrisen

Lösningar inom räckhåll om frågan lyfts och pengar skjuts till.

Läs mer

I dag förbrukar Sverige cirka 140 terawattimmar per år, och 50 av dessa kommer från kärnkraften. Gällande kärnkraften som energikälla står Sverige inför ett vägval – dess vara eller icke vara. Ett elsystem utan kärnkraft innebär en drastiskt förändrad produktionsmix.

Elproduktionen har redan tagit en delvis ny form, med en ökning av nyinstallerad oplanerbar elproduktion från exempelvis vindkraft. 

Den största fördelen med vindkraft är att det är en förnybar energikälla. Om Sverige ska klara av att ställa om till ett hundra procent förnybart elproduktionssystem till år 2045 krävs en omfattande utbyggnad av hållbar vindkraft. I takt med den utbyggnad som pågår blir vindkraften en allt viktigare del av Sveriges energisystem.

I den pågående energiomställningen har även produktion av solel och solvärme en viktig roll för att nå nationella och internationella energi- och klimatmål. Det finns många fördelar med solenergi, framförallt är det ett förnybart energislag. Solenergi orsakar inte buller eller utsläpp vid el- och värmeproduktion. 

Vattenkraft är fossilfri och förnybar och bidrar därför inte till klimatpåverkan. Eftersom vattenkraften kan regleras innebär den en fördel ur effektförsörjningsperspektiv. Det gör att vattenkraften kompletterar sol och vindenergi på ett bra sätt, och vi får fossilfri el även när solen producerar dåligt och det inte blåser. I den framtida elproduktionsmixen kommer vattenkraften vara en viktig del tack vare dess egenskaper. 

Kraftvärmeverk producerar el och fjärrvärme på samma gång, vilket ökar den totala verkningsgraden för energiproduktionen. Kraftvärmen är väldigt resurseffektiv och är en stor tillgång till energisystemet då elen produceras oberoende av väder och årstid.  

Läs mer om våra tjänster inom energi.

Goda möjligheter för solenergin att bidra till energiomställningen genom fastighetsbranschen

Det stora intresset för solenergi, egenförsörjning och delaktighet i energiomställningen till förnybara energikällor gör att fastighetsbranschen nu ställs inför nya utmaningar, och tydligt är att det finns en rad administrativa hinder. Men med utmaningarna följer även många möjligheter.

Läs mer

En svår energiekvation utan självklar lösning

I dag förbrukar Sverige cirka 140 terawatt-timmar per år. 2040 beräknas behovet vara över 200 timmar. Och då kommer 60 av dessa, som i dag kommer från kärnkraft, vara borta. Sverige måste alltså hitta 120 nya terawatt-timmar, genom teknik och resurser som i dag inte är tydligt utpekade.

Läs mer

Det här vet vi om förnybara energikällor

Här är ersättarna till fossila bränslen.

Läs mer

I ett elsystem med stora andelar vindkraft (och även solkraft) är det viktigt att kunna lagra elen. El i sig kan inte lagras men den kan transformeras till andra energibärare som sedan kan användas eller förvandlas tillbaka till el igen.

Eftersom sol och vindkraft är väderberoende, eller icke styrbara, måste systemet anpassas till när vinden och solen kan producera el. Användningen av elen måste därefter anpassas till när det finns tillgänglig el eller genom lagring. Två lagringsformer som kommer att vara dominerande (vid sidan av den lagring som kan erhållas via vattenkraften) är batterier och vätgas.  

Lagring av energi i batterier sker i dagsläget främst vid småskalig solelsproduktion, Detta för att kunna lagra energin när den produceras och användas när produktionen uteblir. För lagring kan flertalet olika batterityper användas, dock används främst litium-jon batterier. 

Vätgas har länge använts inom industrin som råvara eller bränsle, men den kan även användas för just energilagring. Det vanligaste produktionssättet för vätgas är genom reformering av naturgas. Ett annat alternativ är att omvandla den producerade energin från icke planerbar produktion till vätgas. Vätgasen kan då lagras och sedan användas när produktionen uteblir. Fördelen med vätgaslagring jämfört med batterier är att det är nästintill obefintlig självurladdning vilket främjar en längre lagringstid.

Läs mer om våra tjänster inom energi.

Batterilagring och decentraliserad förnybar elproduktion

En del av framtidens energiekvation.

Läs mer

2021 kan bli vätgasens år

Vätgas kan komma att spela en stor roll för att kunna lagra el som inte kan användas direkt.

Läs mer

Åtta steg som får batterilagring att fungera

Så kan oplanerbar energi lagras i mängd.

Läs den globala artikeln

Så kan elfordon rädda världen

Det pågår en stor omställning inom transportsektorn där alltfler fordon och transporter ställer om till eldrift.

Läs mer

Solcellsparkeringar laddar framtidens elfordon

När ersätts dagens laddstolpar av solenergi?

 

Läs mer