Med hållbarhetsstrategier kommer ofta ambitionen att producera egen, förnybar el. Och med det ett ökat fokus på energibehov, vilket är win-win i denna kontext. För att uppnå bästa ekonomiska och ekologiska hållbarhet av en investering i en solcellsanläggning krävs noggrann kartläggning av elbehovet, vilket genererar ökat fokus på energieffektivisering i befintliga byggnader, det är en möjlighet om något.
Administration stoppar stora solcellsanläggningar
Solenergi som en del av en byggnad eller en utanpåliggande installation ger värde för fastighetsägare, men kan även så göra för hyresgästerna. Avtal med undermätare på elbehovet för hushålls- eller verksamhetsel gör att större solcellsanläggningar kan byggas jämfört med om dimensioneringen sker gentemot endast behov av fastighetsel och får avkastning innanför byggnadens systemsgräns. Utanför den gränsen är det dock direkt olönsamhet på grund av rådande regelverk.
Storleken på anläggningen vid ett solcellsprojekt begränsas till byggnadens egna elbehov. Systemgränsen tvingas alltså bli den egna byggnaden. Anledningen är att el som matas till elnätet inte ersätts till det värde som grannen hade kunnat betala anläggningsägaren för elen, utan ersättningen är i nivå av Nordpols spotpris på el vilket tyvärr inte är lönsamt.
En annan aspekt som hindrar maximering av solcellsanläggningar är en gräns på maximal installerad effekt, som ger undantag på energiskatt på den förbrukade solelen inom byggnaden. Alltså den egenproducerade solelen. Överstiger solcellsanläggningen en viss storlek måste användaren av den producerade solelen betala full energiskatt. Även vissa formuleringar i ellagen skapar hinder. Lagen förbjuder nämligen fastighetsägare med flera bostadsbyggnader på samma fastighet att dela på den solel som produceras. Det är alltså inte tillåtet att skicka solel från en byggnads med tak med gynnsamma produktionsförhållande till en byggnad som ligger bredvid, och som kanske är skuggad eller inte har plats för solceller.
Successiv anpassning
Sedan utbyggnationen av solcellsanläggningar ökat i Sverige, med årliga dubbleringar i effekt, synliggörs hindren och anpassningar sker successivt från myndigheter. En av dessa anpassningar är att effektgränsen nu höjs från 255 kW till 500 kW vid halvårsskiftet. Detta innebär att fastighetsägare med stora tak och stora elbehov kan bygga dubbelt så stort än tidigare med bibehållen lönsamhet.
I andra länder ser vi dock takinstallationer som väl överstiger även 500 kW, medan vi i Sverige missar möjligheter vid varje stort solcellsprojekt, begränsning i utbyggnadstakten av solcellsanläggningar liksom begränsning av vägen till ökad solel i elmixen. Men, vi lever i förändringarnas tid och nya krafter kommer med nya möjligheter. Värt att nämna är även att energiskattesatser nu står inför granskning.
Lösningar för ökat solelvärde och aktörers påverkan
För att komma runt utmaningen med begränsning av solcellsanläggningars storlek driver bostadsbolaget Eksta Bostads AB pilotprojekt där mikronät med solceller, likströmsteknik, batterilagring och smart styrning testas och utvärderas. Vårt pilotprojekt visade att Eksta kunde öka sin användning av solel med 20 procentenheter mer med hjälp av mikronätlösningen jämfört med om byggnaderna hade haft enskilda anläggningar.
Den siffran kan ge en indikation på hur mycket större fastighetsägare skulle kunna bygga med lönsamhet vid solcellsprojekt, om de inte hämmades av rådande restriktioner. Dock är det inte fastighetsägares kärnverksamhet att bygga mikronät och nätkoncessionslagen är upprättad för att ha säkra elnät. Inte heller elnätbolagen ser milt på att parallella nät byggs av andra aktörer. Inom EU diskuterar man dock möjligheterna med dessa lösningar genom så kallade energigemenskaper, för att öka nyttan av solel genom större anläggningar, anpassa användningen av solelen vid optimerade tidpunkter och reducera anspråk av effekt från elnätet. Sådana gemenskaper kan även drivas virtuellt, där styrning, mätning och debitering sker med smarta affärslösningar.
Hur hjälper WSP till för att branschen ska utmanas och utvecklas?
Flera stora fastighetsbolag i Sverige har integrerat solcellsstrategier i sina energi- och hållbarhetsarbeten. Vi på WSP arbetar långsiktigt med dessa fastighetsutvecklare och samarbetet med oss och med solcellsentreprenörer skapat en trygghet till beställarna när de bygger ut solcellsanläggningar i stora volymer. Solcellsprojekt rullas nu ut med hög effektivitet genom av oss framtagna processer, vilket resulterar i att solscellsbranschen tar ett stort steg framåt inom byggkontexten. Ett exempel är Castellums solcellsprogram, där vi hjälper dem med implementeringen. Programmet utmanar solcellsbranschen genom att sätta kvalitet- och funktionskrav på hög nivå och där satsningen gått från hållbarhetsprojekt till vinstdrivande byggprojekt och en förädling av fastighetsbeståndet.
Inom ett pågående forskningsprojekt där WSP samverkar med Högskolan i Halmstad undersöks hur aktörerna påverkar och påverkas av innovationer som ska implementeras genom byggprojekt. Forskningens fokus har varit att studera implementering av solcellsanläggningar i bebyggd miljö och åtta aktörsgrupper har intervjuats för att ge en bild av komplexiteten som uppstår när innovationer introduceras i byggsamanhang.
Vår forskning har visat att aktörerna ställs inför stora utmaningar, och spelar mycket viktiga roller för att driva innovation i byggsektorn.
Vad finns det fler för möjligheter som kommer med alla utmaningar?
En möjlighet är lagring av solel genom batterier. Då kan vi påverka utmaningen med begränsningar av tillgänglig effekt. Batterierna gör att solelen kan användas vid annan tidpunkt än när den produceras. Likaså kan batterilagringen stötta reduktionen av effektuttag, genom att batterierna lagras med el från nätet vid tillfällen med god effekttillgång för att användas vid tillfällen med högt effektanspråk på elnätet. På så vis kan prosumenterna av solel minska sitt beroende av både el och effekt från elnätet, och det är då vi går från central till decentralisering inom energiförsörjningen.
Ser vi några nya trender inom solenergin?
Aktörer även utanför den bebyggda miljön har fått upp ögonen för solcellsutbyggnaden. Med start i kooperativa föreningar som tog initiativ för storskaliga markanläggningar och sålde elen genom långsiktiga avtal, tog energibolag över stafettpinnen och satte spaden i marken för solcellsparker för cirka fem år sedan. Under de senaste åren har även andra aktörer hakat på. Bland annat har banker investerat i solcellsparker och fastighetsbranschen har även de initierat och investerat i solcellsparker. Senast HSB och Vasakronan, där solel säljs i andelar till HSBs bostadsrättsföreningar, liksom att Vasakronan säkrar att det egna elbehovet förses med solel. Och som reaktion på den starka ökningen av solcellsparker och branschens begäran att solcellsparker görs till riksintresse på samma sätt som vindkraft, diskuteras även saken nu på regeringsnivå. Möjliggörande av effektiv utbyggnation av solcellsparker beror till stor del på tillståndsfrågor vid kommuner och länsstyrelser, liksom upprättande av inkopplingspunkter i elnätbolagens nät. De påverkar direkt processen vilket gör att regeringen skulle behöva sätta ned foten i frågan.
.jpeg)
.jpeg)
