Samhällsbyggnadssektorn i Sverige, med projekt inom infrastruktur, anläggningar och husbyggande, står för en betydande del av dagens utsläpp av växthusgaser. Detta samtidigt som det finns ett stort behov av nya bostäder och ny infrastruktur. Uppförandet av byggnader och infrastruktur står för runt 20 procent av de globala årliga utsläppen av växthusgaser, och utsläppen från tillverkning av byggnadsmaterial uppgår till cirka elva procent. Det innebär att alla projekt inom samhällsbyggnad har en stor indirekt klimatpåverkan genom de material som används. För att vi ska nå de uppsatta klimatmålen, att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045, måste därför utsläppen från samhällsbyggandet minska drastiskt och där är valet av material helt avgörande.
– Samhällsbyggnadsbranschen använder stora mängder betong som genererar stora växthusgasutsläpp. Problematiken är att betong är ett material som inte är så enkelt att ersätta, då det helt enkelt inte finns något alternativ med samma egenskaper i samma volymer. Redan i dag produceras mellan fem och sex miljoner kubikmeter betong i Sverige för byggnader och infrastruktur, och med fler och större projekt inom samhällsbyggnad kommer efterfrågan öka, säger Stefan Uppenberg, expert inom hållbarhet på WSP.
WSP är bland annat delaktiga i forskningsprojektet BETCRETE 2.0 som arbetar för en klimatneutral cement- och betongindustri. Projektet som är ett samarbete mellan en rad olika partners så som Trafikverket, Cementa och RISE, ska bidra till att den klimatneutrala betongen ska finnas på marknaden 2030 och att den ska användas i hela Sverige 2045. Projektets övergripande mål är att minska koldioxidutsläppen, att addresera gemensamma flaskhalsar för accelererad klimatneutral omställning och hantera, och dela de risker och finansieringsbehov ett storskaligt teknikskifte innebär utmed värdekedjan.
– Sveriges samhällsbyggnadssektor måste på allvar ställa om och börja använda klimatförbättrad betong för att sedan gå över till klimatneutral betong när den finns tillgänglig. Betong- och cementindustrin har flaggat för att efterfrågan gällande både klimatförbättrad och klimatneutral betong fortfarande är svag och att den osäkerheten utgör ett hinder för deras omställning. Därför måste vi få in vikten av val av klimatförbättrat material tidigt i processen vid nya projekt. Där har WSP en viktig roll att verka för att så sker i alla projekt där vi är med och planerar och projekterar. Det kommer bidra till en ökad efterfrågan och tillverkningsindustrin kan gå all in på den klimatneutrala betongen, menar Stefan.
Klimatförbättrad betong kan framställas bland annat genom val av råvaror, förändrad tillverkningsprocess och/eller transporter. De största utsläppen från betong uppstår under själva produktionsskedet så för att minska klimatpåverkan fokuserar man i dag till stor del på att förändra och förbättra själva produktionen. Den ingrediens som kallas för cementklinker, bindemedlet i betongen, står för en stor del av betongens klimatpåverkan, därför kan optimering av bindemedel vara en väg att gå. Det finns också alternativa bindemedel som möjliggör lägre klimatpåverkan, exempelvis flygaska och slagg som är restprodukter från andra industriella processer. För att kunna ta fram helt klimatneutral betong pågår forskning och utveckling för fullt. Det krävs ny teknik för att ta bort klimatpåverkan och inom cementindustrin utvecklas användningen av CCS (Carbon Capture and Storage) och CCU (Carbon capture and utilization) för att fånga in och lagra, alternativt återanvända koldioxiden, som skapas vid cementtillverkning.
– Jag tror att både samhällsbyggnadssektorn och betong- och cementindustrin är mer än villiga att att ställa om, men det krävs en samverkan i alla led för att det ska bli verklighet. Det är enkelt att sätta mål och ta fram färdplaner, men hur får du till syvende och sist både beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer att faktiskt välja det klimatförbättrade eller klimatneutrala alternativet? Det finns en rad olika styrande dokument som används i samhällsbyggnadsprojekt, och det är av stor vikt att i dessa dokument få till riktlinjer kring materialval. Optimering av mängder i en betongkonstruktion kan minska utsläppen med hela 20 procent. Det i kombination med produktval av betong och armering kan ge besparingarna på uppemot 60 procent, fortsätter Stefan.
Genom att branschgemensamt ta fram förslag och förskrivelser för vilka material och användning av material som ska stå som förstahandsval tror Stefan att det går att sätta så goda förutsättningar som möjligt för byggskedet utan att riskera vare sig kvalitet eller byggbarhet. För att se hur arbetet med materialåtgärder i samhällsbyggnadsprojekt kan realiseras och hur processerna med förskrivningar och riktlinjer kan optimeras driver WSP ett internt arbete inom Bro- & anläggningskonstruktioner för att se över malltexter till tekniska beskrivningar, interna checklistor med mera Arbetet utgår från underlag från bland annat BETCRETE för vad som är möjligt att uppnå med klimatförbättrad betong utifrån dagens nyaste standarder och regelverk. Tanken är även att direkt tillämpa arbetet i ett projekt, järnväg Hallsberg-Stenkumla, för att snabbt få erfarenheter av vad som fungerar i praktiken i dialogen med beställaren Trafikverket. På sträckan ska det byggas ett dubbelspår, och bygget kommer omfatta en 2,4 kilometer lång tunnel, ett tiotal järnvägsbroar och en vägbro. Det interna arbetet inom WSP kommer även att förankras med andra leverantörskedjeaktörer inom BETCRETE och kommer att spridas som ett av resultaten från forskningsprojektet.
– Det är ett perfekt projekt för att testa de här nya verktygen för att se vilken effekt det har.Jag är väldigt spänd på att se hur både beställare, entreprenörer och leverantörer reagerar på våra förslag på klimatförbättrad betong i de olika handlingar som WSP kommer leverera i olika skeden av projektet, avslutar Stefan.
