Klimatförändringarna är här, och enligt SMHI kommer skyfallen i Sverige inträffa allt oftare och deras intensitet kommer att öka. Då våra dagvattennät många gånger inte är anpassade till så stora vattenmängder, är det nu av stor vikt att kommuner på riktigt börjar förbereda för att klara de kraftiga regn och skyfall som vi med all sannolikhet har framför oss. Vi behöver lära oss leva i en föränderlig värld och nu, om inte tidigare, börja arbetet med klimatanpassningsplaner och klimatanpassningsåtgärder. Det handlar om att identifiera vad som kan komma att krävas, tilldela ansvar och se till att det finns en grund för samverkan.
Många städer och samhällen kan vara svåra och nästan omöjliga att anpassa för att kunna ta emot så här stora mängder vatten men det handlar om att skademinimera. Många gånger ser vi stora skador på privat egendom, som nu senast i Dalarna och Gävleborg, men det handlar även om att säkerställa att viktiga instanser i samhället, som exempelvis sjukhus, kan fortsätta sin verksamhet och att vi har fortsatt tillgång till el och dricksvatten.
I regeringens nya budget föreslås att stödet till kommunernas klimatanpassning ska öka med 500 miljoner kronor, en summa som Sveriges kommuner och regioner, SKR, kritiserade som för låg då åtgärderna kostar betydligt mer. Utan att lägga en värdering i det, bör kommunerna ta detta som en uppmaning att börja förbereda sig. Skyfallen kommer komma och vattnet måste ta vägen någonstans.
Det finns en rad effektiva klimatanpassningar som kommuner snarast bör ta tag i. I dag är det 25 områden i Sverige som är utpekade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som högriskområden. Dock finns inga riskanalyser gällande skyfall med på den listan, utan endast vattendrag och hav, något som skulle behöva ses över. WSP arbetar bland annat med skyfallskartering för att kunna ta fram strategier för att möta skyfallen. Genom en kartering är det enklare att förstå var insatserna behöver göras, dels i redan bebyggda områden men även vid nybyggnation då analysen bör ligga till grund för stadsplaneringen. Det är exempelvis möjligt att se hur en stadsdel påverkar andra och identifiera inbördes beroenden. Det är inte kul med en sjö i en viadukt på grund av att elen slagits ut och pumpen stannat av översvämning i en annan del av staden.
Något som flera städer och samhällen redan arbetar med i bebyggda områden, är växtbäddar för att hantera dagvatten, där vattnet samlas upp så att flödet till dagvattennätet bromsas upp något och vattnet får vila. Sådana bäddar är dessutom bra på flera sätt då de även gynnar biologisk mångfald. Dock är bäddarna inte så pass effektiva att det är lösningen för ett 100-årsregn. Då måste man tänka större och mer effektivt, så som fördröjningingsdammar och magasin, och för skyfallsituationen exempelvis en fotbollsplan i en lågpunkt som tillfälligt kan användas för att ta hand om vattenmassorna.
I Malmö arbetar man efter strategin att medvetet låta särskilda områden svämmas över, för att på så vis undvika stora skador i stadsmiljön. WSP har bland annat projekterat Söderkulla- och Fosietorpsparken som ska kunna ta hand om de stora skyfallens vattenmängd. I parkerna har marknivån sänkts med en halv meter, på vissa ställen en och en halv meter. På så vis så går det att kontrollera vattnets väg. Det är bättre att översvämma en gungställning tillfälligt än att vattenmassor skadar sjukhuset.
Överlag är Sveriges kommuner både dåligt anpassade och dåligt förberedda för översvämningar, och det finns mycket att göra. Skyfallssituationer löser man inte med dagvattenhantering utan med stadsplanering. Vattenplanerare behöver högre dignitet mot enskilda intressen. Vattnet kommer alltid ta sig fram, så kommunerna gör klokt i att förbereda sig och att ågärda uppenbara systemfel nu.
.jpeg)
