Data från Google och Apple tyder på att vårt beteende är på väg mot det normala

Kan resmönster och googlingar säga något om läget i ekonomin? I tider då läget förändras snabbt är eftersläpningen på de indikatorer vi traditionellt brukar använda oss av (BNP-förändring, arbetslöshet osv) ofta ganska stor. Det kan därför finnas vits att också titta andra intressanta mått. Google och Apple tillhandahåller enorma mängder information om våra vanor och vi har tittat närmare på några av dessa.

Sverige | den 1 september 2020
Lästid : 2 minuter och 40 sekunder

Ekonomiska kriser kommer ofta utan förvarning och tenderar att ha ett snabbt förlopp. Sällan har det dock gått så fort som under våren 2020. På bara några veckor utraderades flera år av ekonomisk tillväxt.

Det är heller inte helt lätt att veta var i konjunkturen vi befinner oss. Traditionella konjunkturindikatorer som BNP-förändring och arbetslöshet tenderar att ha viss eftersläpning varför vi egentligen inte kan uttala oss om nuläget förrän flera veckor senare. Det finns emellertid flera alternativa mått som kan att användas för att ge en bild av konjunkturen - förre finansministern Gunnar Sträng sägs exempelvis ha räknat godstågsvagnar för att bilda sig en uppfattning om det ekonomiska läget.

Hade Sträng levt på 2000-talet hade han kanske använt sig av den information om oss som hela tiden lagras av aktörer som Google och Apple. Tack vare anonymiserade data kring allt från resmönster till bordsbokningar går det att dra många intressanta slutsatser kring våra vanor. Vi har tittat närmare på data från bland annat just Google och Apple för att försöka skapa en bild av läget. Det är viktigt att komma ihåg att dessa data inte behöver säga hela sanningen – vi tror dock att det kan finnas ett värde i att även titta på andra indikatorer än de traditionella för att få ett mer holistiskt perspektiv.

Figur 1 visar en jämförelse över resandet med kollektiva färdmedel i några europeiska storstäder. Från att i stort sett legat på normala nivåer i börjar på mars sjönk resandet i Paris på bara ett par veckor till knappt 10 % mot referensnivån i januari. Resandet sjönk markant även i Stockholm, även om förändringen inte var lika stor och tycks ha skett över en något längre period.

Sedan ungefär mitten på april har resandet successivt ökat, förutom under semesterperioden i juli då ingen större förändring skedde. Nu på slutet är det gissningsvis skolstart och återgång från semestrar som gör att resandet återigen ökar.

img-forandring-vagbeskrivningsforfragning-apple-maps

Figur 1: Antal vägbeskrivningsförfrågningar relativt den 13 januari 2020 (index 100). Data för 11 och 12 maj saknas. Källa: Apple.

Just städerna med dess omfattande restaurang- och tjänstenäring har drabbats synnerligen hårt av coronakrisen. Detta blir inte minst tydligt när man tittar på hur antalet bordsbokningar på restauranger förändrats hittills under 2020 (se figur 2). Under mars och april sker ett dramatiskt fall och som mest minskade antalet bokningar med över 75%. Därefter vände trenden för att nå normalnivåer under juli månad. Sedan början på augusti går det dock att ana en viss avmattning i återhämtningen – antalet bokningar stiger inte på samma sätt som de brukar göra denna period på året. Huruvida denna avmattning är tillfällig återstår att se.

Figur 2: Antal bordsbokningar på restauranger i Sverige relativt v7 2020 (v7 = index 100). Källa: Bokabord.se.

En annan intressant indikator är sökmönster på Google. Sökord som ”recession” (figur 3) och ”a-kassa” (figur 4) peakade i slutet på mars, medan antalet googlingar på ”bio” (figur 5) legat mycket långt under det normala hela våren. Nu på slutet finns dock en tendens till ökning.

Sammantaget finns det alltså flera saker som pekar på att vårt beteende är på väg tillbaka mot det normala. Detta innebär också att servicenäringen kan börja se ljuset i tunneln – i takt med att folk återigen börjar röra sig i städerna ökar också efterfrågan på restaurangbesök, biobesök och dylikt.