Den gröna omställningen - dags att gå från planering till handling

Tack vare vårt goda utgångsläge är intresset rekordstort för nya etableringar av fossilfri produktion främst i norra Sverige, men även gamla industrisamhällen är mer attraktiva än någonsin. Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa att stå främst i en grön omställning med god tillgång till viktiga resurser, naturtillgångar och grundkompetens. Men trots bra förutsättningar, finns det stora utmaningar. Industrier som Hybrit, Northvolt och H2 Green Steel har visat att det kommer krävas stora investeringar i energisystemet.

– Majoriteten av de nya industrierna vill starta sin produktion om bara några år, innan elnätet hunnit blivit utbyggt. Fram till dess att vi har gjort nödvändiga investeringar i energisystemet, fått ny teknik och nya regelverk på plats, kommer konkurrensen om elen i Sverige att hårdna för var dag. Vi riskerar möta en verklighet där allt fler kommer behöva göra avvägningar om hur de bäst vill använda sin eltillgång. Frågan är hur prioriteringen ska ske. Ska tillgången till el användas för för att maximera antalet jobbtillfällen? För att utveckla befintlig industri? Eller för att exportera elen? Kan då den nya fabriken överhuvudtaget placeras i Sverige eller finns det bättre förutsättningar för etablering i något annat land, säger Claës af Burén, energiexpert på WSP.

Kommer elen räcka till?

I dag använder Sverige cirka 140 TWh per år medan vi producerar uppemot 160 TWh. Om knappt femton år beräknas behovet hamna på minst 200 TWh, där flera scenarier pekar på upp till 300 TWh eller mer. Detta samtidigt som runt 60 TWh av Sveriges elproduktionskapacitet, som i dag kommer från kärnkraft, kan komma att fasas ut. Dessutom i en tid då vi redan upplever effekt- och kapacitetsbrist på alla nivåer i elnätet. 

– För att möta framtidens behov av förnybar el är utbyggd vindkraft en viktig del. Utbyggnaden har varit stark under många år, men det finns utmaningar i tillståndsprocessen, samtidigt som flera vindkraftsaktörer i år bland annat påverkats av lägre vindhastigheter, flaskhalsar i tillgången av nya turbiner och högre råvarupriser, menar Claës af Burén.

En ökad sammankoppling till våra nordiska och europeiska grannar kan även det innebära ökad möjligheter, men också nya utmaningar. För precis som vi i Sverige satsar på elektrifiering gör även grannländerna det.

– Elektrifiering av transport och industri innebär att elefterfrågan i Norden förväntas öka från cirka 400 TWh ända upp till cirka 700 TWh, det vill säga en ökning med upp till 75 procent. En utveckling som kan gå snabbt då det redan nu finns över 50 planerade nya industriprojekt inom vätgas och batterier i Norden med ett totalt elbehov om över 100 TWh, fortsätter Claës.

Vad är lösningen på energiomställningen och hur går vi från planering till handling?

För att Sverige ska uppnå målen om klimatneutralitet till 2045, samtidigt som vi ska främja en ny grön industrialisering och en snabb elektrifiering, krävs flera åtgärder. I takt med att elbehovet ökar och att andelen väderberoende elproduktion blir större kommer det ställas nya krav på elnätet i form av ökad kapacitet men också gällande lagring och flexibilitet. Nya och mer utvecklade varianter av flexibilitetets- och lagringslösningar som exempelvis vätgas och batterier kommer därför att spela en viktig roll. Dessutom krävs utvecklade regelverk och marknader för att dessa resurser ska kunna möjliggöras ytterligare. Nya marknader kommer då att kunna utvecklas där befintliga, men framförallt nya aktörer, tar en aktiv del i hushållens och företagens elanvändning och flexibilitet.

– För att kunna lösa elekvationen krävs snarast en ökad samordning mellan länder, regioner och myndigheter samtidigt som en storskalig utbyggnad av elproduktionen, och då mestadels vindkraft, och av elnäten behöver ske. Att även ledtiderna och tillståndsprocesserna vid utbyggnad av produktion och distribution måste förtydligas, förenklas och effektiviseras är helt avgörande för att vi ska kunna lyckas med energiomställningen, avslutar Claës.