WSP utvecklade inom ramen för uppdraget en tvärvetenskaplig metod för att analysera fördelningseffekter av de tillgänglighetsnyttor som skulle kunna uppstå om projektet förverkligas. Analysen tillämpades på tio alternativa scenarion av förbindelsen. Varje scenario representerade en specifik lokalisering, byggnadsmetod och en fördelning mellan biltrafik och kollektivtrafik. Metoden som användes baserades på transportsimuleringsmodellen SAMPERS samt GIS (geografiska informationssystem) – där olika typer av data för hela Stockholmsregionen användes. Resultaten från analysen tolkades sedan med hjälp av intersektionell jämställdhetsteori samt normkritisk teori.
Nuläget i regionen, från ett jämlikhetsperspektiv, studerades genom dess socioekonomiska geografi parallellt med den rådande tillgängligheten till arbetsplatser för olika transportslag. De simulerade geografiska tillgänglighetsförbättringarna för respektive scenario av förbindelsen jämfördes sedan med ett socioekonomiskt index i syfte att utröna vilka socioekonomiska grupper som drar nytta av investeringen i som förbindelsen. Resultatet från analysen var att de starkaste socioekonomiska grupperna får störst nytta om Östlig förbindelse förverkligas och att den bidrar mest till jämställdhet i ett scenario där den består av enbart kollektivtrafik. Analysen var möjlig att genomföra i och med att det fanns tillgång till data på mäns och kvinnors resbeteende för hela regionen.
