Utan vatten ökar risken för ekologisk kollaps

I takt med att världen förändras och människan sätter sitt allt stakare avtryck påverkas naturen och dess artrikedom. Det gäller inte minst när tillgången på vatten förändras. Skördar och arter hotas, pollinering av växter minskar, ekosystem rubbas. 

När den biologiska mångfalden minskar kan konsekvenserna bli minst lika allvarliga som klimatförändringar och föroreningar. Det finns dessutom förstärkningseffekter mellan dem. Det är därför ingen överdrift att säga att upprätthållandet av den biologiska mångfalden är en av vår tids stora ödesfrågor.

Biologen Jonas Rune jobbar med miljöfrågor på WSP. I hans mening är klimatförändringarna i kombination med ett redan ohållbart resursutnyttjande utan tvekan det största hotet mot den biologiska mångfalden.

- När miljön förändras så fort som den har gjort de senaste 50 åren blir det snabbt kritiskt för många arter. När en art går ner i antal påverkas andra arter. Så har det varit under en längre tid i Östersjön där torskbeståndet nästan har kollapsat och därmed påverkat hela Östersjöns ekosystem, säger Jonas Rune.

För att vända trenden med utarmande ekosystem behövs genomgripande förändringar, någonting som kostar mer pengar än vad vi är vana vid. En större del av jordens natur behöver skyddas och vi måste ställa om till ett jord- och skogsbruk som värnar den biologiska mångfalden och stoppa utfiskningen av våra hav. För att lyckas måste även den överkonsumtion samhället i dag tar för givet ställas om till en mer hållbar livsstil.

Historiskt sett har vi i Sverige försökt anpassa oss när naturen tagit skada. Att bygga samhällen utan att påverka den närmaste omgivningen är inte möjligt. Istället måste vi se till att påverkan ligger inom gränserna för vad ekosystemen tål, säger Jonas Rune. 

- De tekniska lösningarna finns men för att dessa ska användas fullt ut behövs genomgripande förändringar och beteendeförändringar.

Att WSP har global representation och erfarenhet, skapar en unik kompetens inom biologi och ekosystem. 

- WSP har ett globalt ekologiskt nätverk där vi delar med oss av erfarenheter av olika metoder, forskning och teknik. Det tar vi med oss och utvecklar för att passa våra förhållanden i Sverige. 

Från WSP i Storbritannien fick Jonas och hans svenska kollegor kunskap om eDNA, eller miljö-DNA - en helt nyutvecklad metod inom miljövård ur ett samhällsbyggnadsperspektiv.  

Metoden har visat sig vara både mer effektiv och billigare än traditionell artinventering. 

WSP var pionjärer att införa metodiken i Sverige och har bland annat fått Trafikverkets innovationspris för tillämpningen av eDNA kopplat artinventering i samband med projekteringen av höghastighetsbanan ”Ostlänken”. 

- Metoden bygger på analys av DNA från vattenprover eller spillning. Alla djur lämnar DNA i  omgivningar de befinner sig i igenom exempelvis hudavlagringar och spillning, och genom att analysera dessa kan vi få reda vilka arter som finns i området och hur vanliga de är. 

På samma sätt som med DNA-analyser för brottsbekämpning, har eDNA utvecklats från den medicinska forskningen. En studie har visat att sannolikheten att upptäcka arter med traditionella metoder hade cirka 58 procents träffsäkerhet, medan eDNA-metoden ökade sannolikheten till 98 procent. 

- När den tekniken inte går att använda, flyttar vi på arter och sätter ut dem i en närliggande miljö för öka deras chans till etablering och överlevnad.

De flesta svenskar har någon gång sett broar över motorvägen avsedda för älgar, rådjur och annat vilt, eller rör under järnvägar som möjliggör för fiskarter eller landlevande djur som utter att förflytta sig i eller längs med vattendrag.

Arbetet med att hjälpa djurliv anpassa sig till nya förutsättningar kan dock beröra även mer oväntade arter.

Det senaste året har WSP flyttat på musslor, flera av dem är dessutom rödlistade och viktiga för vår natur. Både musslor i Klarälven utanför Karlstad och vid Björnön i Västerås har flyttats.

- Musslor behöver flyttas av dykare som plockar musslorna en och en till vattenfyllda hinkar. Innan musslorna flyttas ska de artbestämmas och fotograferas.

Vid artinventeringar händer det att Jonas Rune och hans kollegor på WSP upptäcker invasiva arter, det vill säga främmande arter som aggressivt sprider sig i miljön och orsaker problem för både inhemska växter och djur, ekosystem och för människors hälsa.

- Vårt arbete på WSP kring invasiva arter är att kartlägga bestånd, och rapportera till länsstyrelserna, så att de har rätt beslutsunderlag att utgå ifrån.

Dagens samhällsutveckling med ökad global handel och resande ökar risken för att invasiva arter förs in i landet. Till dessa hör mårdhund, gulörad vattensköldpadda och ullhandskrabban.

Hopp för vattnet

Ett av de projekt WSP jobbar med är projektet ”NITREM” - ett forskningssamarbete mellan bland annat WSP, Uppsala Universitet, LKAB, Boliden Mineral och Sveriges Lantbruksuniversitet – där målet är att hitta nya metoder och arbetssätt för att rena kväve i lakvatten från bergmassor. 

- Om vi kan få ett mer kostnadseffektivt och bättre sätt att rena kvävet är det en stor vinst för miljön. Att rena lakvatten är en pusselbit att få ner övergödningen och därmed trygga ekosystemen i våra vattendrag både hemma och ute i världen.

Tycker du också att det här ämnesområdet är spännande? Oavsett om du är nyutexaminerad eller senior specialist, så söker WSP ständigt nya förmågor och kompetenser som kan hjälpa oss och våra uppdragsgivare att framtidssäkra Sverige. Du hittar alla våra lediga jobb och rekryteringsprogam här.