WSP hjälper Bromölla Energi och Vatten AB med vattenförsörjningsplanering genom tolkning av SkyTEM-data

Under 2019 gjordes en statlig satsning för att öka kunskapen om grundvattenförhållandena inom flera regioner och för att identifiera områden som kan vara intressanta för vattenförsörjning inom dessa regioner. Informationen inhämtades genom att SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) lät det danska företaget SkyTEM utföra geofysiska mätningar med airborne-TEM (luftburen Transient Elektromagnetisk Mätning)*. 

Figur 1. Exempel på tolkad resistivitetssektion från de aktuella mätningarna i trakten runt Gualöv. 

Uppdraget

På uppdrag av Bromölla Energi och Vatten AB (BEVAB) har WSP tolkat SkyTEM-data som genom SGU mätts i området runt Gualöv, Bromölla kommun. I tolkningen har resistivitetssektioner likt den i figur 1 tagits fram från vilka ett flertal geologiska lager tolkats fram. Tolkningen har utförts med ändamålet att lokalisera potentiella grundvattenförekomster som kan användas för grundvattenuttag för att tillgodose ett ökande vattenbehov i regionen.  

På Kristianstadslätten i sydöstra Skåne finns en av Sveriges största grundvattenresurser som har en viktig del i vattenförsörjningen inom flera kommuner i regionen. Grundvattenresursen återfinns huvudsakligen i en sedimentär berggrund, som fyllt ut en urbergssänka, men är framförallt förbunden till en s.k. Glaukonitsandsten med stor vattengenomsläpplighet. Glaukonitsandstenen på Kristianstadslätten är i allmänhet porös och helt vattenfylld. 

Bromölla kommun hämtar till stora delar sitt dricksvatten från Glaukonitsandstenen. Kommunen arbetar successivt med att tillmötesgå en ökande efterfråga på dricksvatten med god kvalitet. Bromölla kommun samarbetar även med sina grannkommuner i vattenförsörjningsfrågor och har genom detta samarbete planer på att förse Sölvesborg med dricksvatten. För att kunna genomföra sina planer krävs ett ökat grundvattenuttag, vilket bland annat planeras att ske genom att öka kapaciteten vid Nymölla vattenverk och genom att finna nya lägen för grundvattenuttag.

Genom att studera och tolka insamlad SkyTEM-data har WSP kunnat tillhandahålla BEVAB ett underlag som kan användas för kommande vattenförsörjningsplanering. Underlaget beskriver bland annat: 

• Jordlagrens mäktighet/det sedimentära bergets nivå.
• Mäktighet av lokalt förekommande finkorniga material som kan fungera som naturliga barriärer och skydda underliggande grundvattenresurser från föroreningar från ytan.
• Mäktighet av Glaukonitsandstenen (se figur 2).
• Områden för grundvattenexploatering.

Figur 2: Tolkad mäktighet (m) av glaukonitsandstenen. 

Vad är SkyTEM?

*TEM är en geofysisk metod som mäter hur en elektromagnetisk våg breder ut sig i marken och genererar responser från olika djup, beroende av markens varierande elektriska ledningsförmåga. På så sätt kan man urskilja lager med olika elektrisk ledningsförmåga, från olika djup. Resultat från mätningen presenteras vanligtvis som elektrisk resistivitet (ohmm). En variant av TEM-mätningar är de mätningar som SkyTEM utför där deras mätsystem hängs under en helikopter.

SkyTEM-mätningar utförs på 30–50 m höjd över markytan. SkyTEM-mätningar insamlar snabbt stora datamängder från stora undersökningsområden och ner till stora undersökningsdjup. Mätningarna utförs i mätprofiler med normalt ett mellanrum på 100–200 m och med en datapunktstäthet på 30–40 m. Signalen kan generera en respons från djup ned till ca 200 m.

Figur 3 (nedan): 3D-modell över markytan i rh2000, framtolkade lagergränser för berggrundsöverytan, glaukonitsandstenens överyta samt tolkad överyta av ett lågresistivitetslager. Blå punkter markerar uppgifter om djup till berg i brunnsarkivet, röda punkter markerar totaldjupen i samma brunnar.